Den 28/11 1998 började vår saga. Vår väg har inte alltid varit spikrak, utan ganska krokig emellanåt. Vi har pendlat, haft gigantiska telefonräkningar, längtat, flyttat, pendlat, saknat, flyttat igen... Tillsammans klarar vi allt, medgångar och motgångar, skratt och gråt, stort och smått. Se oss i foton, från -98 och framåt :-).

Pernilla om Pär
Pär är min trygghet, min hamn, min bästa vän. Min motsats och min tvillingsjäl på samma gång. Min stadiga klippa när det blåser och jag håller på att falla. Han är lugn när jag är hetsig, sävlig när jag är ivrig.Snällast på jorden, ärlig, omtänksam, pålitlig, händig och en underbar pappa till vår son. Sämst på att planera och en obotlig tidsoptimist, vilket kan driva mig till vansinne. Pär lever efter mottot "allt löser sig" och det gör det ju faktiskt för det mesta.

Pär är min livskamrat genom allt. Utan honom är jag vilse. Att gifta sig känns inte som något stort steg för oss, utan mer som ett naturligt led i något som varit förutbestämt sedan länge. Vi för alltid.

Pär om Pernilla
Pernilla är glad, rolig och energifylld och det var nog det som jag fastnade för redan när vi träffades för första gången. Tyvärr kunde vi inte träffas på tre veckor utan jag fick via telefon lära känna världens bästa tjej. Detta är nu åtta år sedan, men redan då hade jag på känn att det skulle bli vi två för alltid, eftersom det pirrade i magen när jag tänkte på henne. Tillsammans har vi upplevt väldigt mycket och detta tack vare att Pernilla är otroligt driftig och envis när hon väl bestämt sig för något. Pernilla är även världens bästa mamma och matte, och utan henne hade inte vi grabbar inte klarat oss. Älskar dig, gumman.